Kategori: Motioner

Klart att banker ska hantera kontanter!

image
Ulla vill ge barnbarnen varsin hundralapp i ett kuvert när de får sommarlov. Mustafa har hand om kioskkassan efter innebandyturneringen. Mia säljer jordgubbar på en rastplats längs E45:an. Det är fortfarande mycket kontanter i omlopp i samhället och det kommer det att vara inom överskådlig tid. Därför är det viktigt att bankerna tar sitt samhällsansvar i att ta emot och lämna ut pengar, växla valutor och ha bankomater, särskilt på landsbygden och i mindre orter. Det behövs även om ny teknologi har gett nya sätt att hantera betalningar. Bankernas betaltjänster via nätet och möjligheterna att betala snart sagt överallt med betalkort har ersatt en stor del av samhällets kontanthantering. Det kräver till exempel mobiltäckning och bredband, vilket inte alltid fungerar på landsbygden Men det finns ändå ett behov av att hantera kontanter. Det har PRO uppmärksammat i sin kampanj ” Kontanter behövs- kontanter för ett fungerande samhälle”.  

Vi i Vänsterpartiet har i en motion föreslagit att föreslagit att Västra Götalandsregionen ska bevaka och påverka utvecklingen av bankernas kontanthantering, främst på landsbygden. Västra Götalandsregionen är en viktig samhällsaktör och frågan om stängda eller kontantfria banker och nedmonterade bankomater är en fråga som berör och upprör många av våra invånare. Det är en fråga om landsbygdens utveckling och faller därmed inom ramen för regionutvecklingsuppdraget i Västra Götaland. Det har också visat sig att behovet av kontanthantering ökar i små orter som tagit emot många asylsökande. Småföretag och föreningar hanterar kontanter och behöver ha möjlighet att hantera dagskassor, växla pengar osv.

Vänsterpartiet värnar en levande landsbygd och vi vill att Västra Götalandsregionen tillsammans med kommunerna och länsstyrelsen tar ett ansvar för att både bevaka frågan och samarbeta med bankerna om kontanthanteringen.

Permanentning av barnskyddsteamets verksamhet

image                                                                                                       Regionfullmäktige uppdrog i september 2012 åt regionstyrelsen att utreda förutsättningarna för ett barnskyddsteam i Västra Götalandsregionen efter att en motion bifallits. I samråd med Västra Götalandsregionens sektorsråd för pediatrik bildades en arbetsgrupp med barnläkarrepresentanter från öppen och sluten barnsjukvård samt representation från kompetenscentrum om våld i nära relationer (VKV), som tillsammans med regionkansliets hälso- och sjukvårdsavdelning genomförde utredningen. Regiondirektören gav Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset uppdraget att starta och genomföra projektet. Västra Götalandsregionens Barnskyddsteam är ett tvåårigt projekt och pågår till och med 2016-12-31.

VGR Barnskyddsteam föreläser kostnadsfritt för hälso- och sjukvårdsenheter i Västra Götalandsregionen inom området Barn som far illa, riskerar att fara illa eller misstänks fara illa samt ger konsultation och rådgivning i ärenden som rör barn som far illa till medarbetare vid hälso- och sjukvårdsenheter inom Västra Götaland, både offentliga och privata.

Teamets övergripande mål är att Inom hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen förbättra arbetet med och öka kunskapen om barn som far illa, riskerar att fara illa eller misstänks fara illa samt öka medvetenheten om utsatta barn i Västra Götalandsregionen.

Verksamheten har bara anslag fram till årsskiftet och vi ser det som angeläget att nu permanenta verksamheten samt också utreda om det bör etableras fler team mer lokalt med barnskyddsteamet som kunskapscentrum.

Vänsterpartiet yrkar:

Att permanenta barnskyddsteamets verksamhet
Att utreda om det bör etableras fler team mer lokalt på olika ställen i regionen med barnskyddsteamet som kunskapscentrum.

Vänsterpartiet Västra Götaland

Carina Örgård.              Eva Olofsson

Annette Ternstedt       Lars Engen

Jessica Wetterling

Motion om att påverka bankernas kontanthantering

image

Vi föreslår att Västra Götalandsregionen tar ansvar för att genom regionutvecklingsnämnden bevaka och påverka utvecklingen av bankernas kontanthantering i regionen, främst på landsbygden.
Ny teknologi har gett nya sätt att hantera betalningar. Bankernas betaltjänster via nätet och möjligheterna att betala snart sagt överallt med betalkort har ersatt en stor del av samhällets kontanthantering. Det kräver i sin tur infrastruktur i form av mobiltäckning och bredband.
Vi har nyligen introducerat nya sedlar i Sverige och vi kommer även framöver att fortsätta hantera kontanter i samhället, och då måste det finnas en infrastruktur som stöder det. Alla privatpersoner kan eller vill inte hantera betaltjänster. Det kan vara de som är äldre. PRO har en namninsamling på temat ” Kontanter behövs – kontanter för ett fungerande samhälle ” och hänvisar både till behoven för föreningarna och för varje medlem. Det har också visat sig att behovet av kontanthantering ökar i små orter som tagit emot många asylsökande. Småföretag och föreningar hanterar kontanter och behöver ha möjlighet att hantera dagskassor, växla pengar osv. En förening som arrangerar lottförsäljning eller bingo behöver ha tillgång till kontanthantering, utan att det kräver stor tidsåtgång eller kostnad. Det är idag inte självklart att det finns banker i varje ort som löser det. Det kan vara långt till en bank som tar emot, och mtovilligt tar de emot mot höga avgifter. Det kan göra att pengar återgår till att hanteras via ”madrassen” i bildlig mening, med de risker som det skulle innebära. Vi börjar också få långt mellan bankomaterna på en del håll. Det är en landsbygdsfråga och det är en fråga om att vi vill ha en levande landsbygd.
Länsstyrelserna i Sverige sammanställer årligen hur kontanthanteringen fungerar i länet. I sammanställningen för 2015 säger länsstyrelsen i Västra Götaland att det finns problem med kontanthantering främst i norra Bohuslän och Dalsland, i Göteborgs södra skärgård samt i norra Västergötland och att behoven snabbt kan förändras. De ger även i rapporten exempel på både hur problem kan uppstå och lösas, hämtade från Töreboda, Håverud och Hedekas. (Länsstyrelserna; ”Bevakning av grundläggande betaltjänster 2015” s 102-105)
Vi är medvetna om att det är staten, via länsstyrelserna, som äger frågan om att bevaka kontanthanteringen på samhällsnivå, och att det är marknaden som ska lösa frågorna i normalfallet. I Region Värmland har dock regionen genom ett fullmäktigebeslut tagit på sig ansvaret driva frågan om kontanter på fler banker. Västra Götalandsregionen är en viktig samhällsaktör och frågan om stängda eller kontantfria banker eller nedmonterade bankomater är en fråga som berör och upprör många av våra invånare. Det är en fråga om landsbygdens utveckling och faller därmed inom ramen för regionutvecklingsuppdraget i Västra Götaland.
Vi yrkar därför att
• Regionutvecklingsnämnden får i uppdrag att värna kontanthanteringen på landsbygden och vara en aktiv samarbetspartner till länsstyrelsen i att bevaka och påverka frågan.

Vänsterpartiet Västra Götand
Egon Frid (V) m fl

Motion om konsumtionsfrid

Under allmänna motionstiden som infaller två veckor efter att regeringen lägger fram sin regeringsförklaring har vi möjligheten att skriva motioner inom alla områden som vi tycker är viktiga. Jag har skrivit en så kallad enskild motion som jag kallade Konsumtionsfrid. Den handlar om all den oönskad reklam och den försäljning som svämmar över oss i våra hem.


Min motion om konsumtionsfrid som är min första enskilda motion i riksdagen har jag fått uppslaget till av en motion till vänsterpartiets kongress 2006 från en medlem i Degerfors. Jag frågande Peter Pedersen om lov för säkerhets skull.
Denna motion om konsumtionsfrid har fått mycket positiv publicitet och många reaktioner från hela Sverige. Det är många som känner igen sig i problemet med aggresiva marknadsföringsmetoder i våra hem genom direktreklam, gratistidningar och telefonförsäljning.
Här kommer hela motionen:
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning i syfte att lagstifta om konsumtionsfrid.
Konsumtionsfrid
Envar borde ha rätt till frid i sitt hem. Sedan länge har kvinnofrids- och hemfridslagen betraktats som självklara rättigheter i Sverige. Det har också länge betraktats som en självklar rättighet att ”pracka på” folk allehanda varor, jämt och ständigt, var som helst, vare sig varorna efterfrågas eller ej.
Det kan dessutom tyckas att en del marknadsföring direkt bryter mot såväl kvinnofridens som hemfridslagens anda. Till exempel reklam i dagstidningar och television. Det är inte efterfrågat men levereras hänsynslöst rakt in i hemmen och är dessutom ibland kvinnoförnedrande. Ett företag använder sig t.o.m. av bilar med ”signaturmelodier” som åker runt och säljer glass i bostadsområden. Det är dags för en lag om konsumtionsfrid.
En mycket avancerad vetenskap används för att få människor att konsumera så mycket som möjligt. Skapade behov inkräktar i stor omfattning på våra reella behov. Det blir att svårare för oss enskilda medborgare att använda våra tillgångar på bästa sätt. Vi tillåts inte vara medvetna konsumenter, som själva kan bestämma över våra tillgångar, val och inköp i lugn och ro. Marknadsföringen är mycket aggressiv och utnyttjar utsatta grupper att göra inköp av oplanerade och icke-behövda varor, ofta som kreditköp, vilket försätter mångas ekonomi i svåra och ohållbara lägen. Dessutom är mycket av denna reklam från kreditinstitut som lånar ut snabba krediter utan säkerhet.
Till exempel använder många företag direktreklam och direktadresserad personlig reklam till personer med olika former av funktionshinder, vilket får dem att tro och känna att det är ett personligt brev till dem som de är personligt ansvariga för att fylla i och underteckna. Företaget använder och missbrukar psykologiska behov hos oss människor och leker med många människors psyken genom personliga brev med personliga formuleringar som vill få oss att känna oss som den mest utvalda individen i universum som får gå till affären, tidigare posten, och hämta ut ett paket från just det företaget.
Denna aggressiva och effektiva försäljning in i våra hem har kraftigt ökat när marketingföretag ringer och försäljer varor i våra hem.
Genom denna effektiva försäljning handlar vi konsumtionsvaror till våra hem till stora belopp samtidigt som det blir svårare och svårare att utöka våra gemensamma behov inom vården och skolan. Under dagens kommersiella tryck lyckas vi inte ens upprätthålla den nivå som bara för några år sedan var självklar.
Denna aggressiva marknadsföring leder dessutom till att kapital och produktionsresurser som skulle kunna användas för att minska fattigdomen i världen, i stort sett endast betjänar de s.k. i-länderna.
Jag föreslår att riksdagen verkar för att en lag om konsumtionsfrid införs, först och främst på nationell nivå. Sedan måste frågan även drivas på internationell nivå.
Naturligtvis är det svårt att genast införa dessa förändringar och genomföra en konsumtionsfrid, men det är viktigt att få en ny inriktning på marknadsföringslagstiftningen i linje med att uppnå en konsumtionsfrid i första hand i hemmen.
Förslagsvis bör maxytor för utomhusreklam och arenareklam införas. Likadant med tryckt reklam i tidningar, annonsblad och tv-reklam. Naturligtvis handlar det inte om att införa ett totalt reklamstopp. Företag måste ha möjlighet att marknadsföra sig och informera om sina varor och tjänster, vilket ger konsumenter rätten och möjligheten till en god marknadsöversikt. Beställd reklam och/eller konsumentupplysning bör få förekomma. Det skulle med stor sannolikhet leda till att de stora resurser, som i dag går åt till att framställa reklam, kan användas till andra mer samhällsnyttiga ändamål i stället samt, det viktigaste, att priset på de flesta varor och tjänster kan sänkas betydligt.
Gränsen för den nytta som reklam har och har haft är för länge sedan passerad och särskilt nu med all den telefonförsäljning som stör hushållsfriden i våra hem. Reklammakarna har förfinat sina metoder, och många lånar till löpande konsumtion.
Samhället har som det är i dag inget att sätta emot denna utveckling. Med en lag om konsumtionsfrid kan förmodligen balansen mellan konsument och säljare ändras i för konsumenten positiv riktning.
Riksdagen bör därför tillsätta en utredning i syfte att lagstifta om konsumtionsfrid för att stärka konsumenternas ställning och rätt i samhället. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Stockholm den 16 oktober 2006
Egon Frid (v)