På Folknyktethetens dag medverkade jag på Godtemplargården i Skövde och framförde kravet att Sverige måste få rätt att som nation fastställa sina egna införselkvoter. Dagens införselkvoter på 230 l olika sorters alkoholdrycker är absurda och kan inte anses ha någonting med egen konsumtion att göra. De 21 l olika sorter alkholdrycker som gälde innnan 1995 bör få gälla. Läs mitt tal om EU:s alkoholstrategi och införselkvoterna!
Folknykterhetens dag finns det fortfarande starka skäl för att fira och uppmärksamma. Fira för att tänka på alla stora insatser som gjorts och görs för en ökad nykterhet och uppmärksamma för att vi har fortfarande stora utmaningar framför oss för en större folknykterhet.
Jag har den stora äran att få vara ordförande i Riksdagens Nykterhetsgrupp och vill nämna att vi har ökat medlemsantalet med 30 % denna mandatperiod. Dock är det inte så många numerärt men det är en ökning från 10 – 13 medlemmar. I riksdagen finns också Alkoholpolitiskt Forum Riksdagen som har ca 60 medlemmar och där krävs det inte helnykterhet utan ett engagemang för en restriktiv alkoholpolitik.
Idag tänker jag ta upp dels EU: s alkoholstrategi och sedan också några konkreta krav som är viktiga att driva och som bland annat IOGT-NTO driver nu under Folknykterhetens vecka och Folknykterhetens dag.
Man kan notera att intresset och engagemanget för de alkoholpolitiska frågorna nationellt och inom EU är större nu. När Sverige var medlemsland i EU, 2001, tillsattes en kommitté som fick i uppgift att arbeta fram en alkoholstrategi inom EU. Den var klar i slutet på förra året och fick namnet: ”En EU-strategi för att stödja medlemsstaterna i arbetet med att minska de alkoholrelaterade skadorna.”
Jag vill uttrycka en positiv hållning till de nya signaler om den tillnyktring av alkoholfrågan i EU och EU-politiken som sker. Alkoholfrågan har under arbetet med alkoholstrategin gått från en jordbruksfråga till en folkhälsofråga. Detta är naturligtvis positivt.
Visst är det också en litet steg i rätt riktning att man föreslår en höjning av minimiskatten. Det är en höjning som syftar till att kompensera att skatterna har urholkats av inflationen under de senaste åren. Det är när det gäller skatterna ingen större skillnad och det är ingen reell höjning av minimiskatterna inom EU.
Angående kommissionens strategi för att minska alkoholrelaterade skador bör man också notera att strategin ligger lång från svensk alkoholpolitik. EU-strategin är ingen kritik av alkoholkonsumtion i sig, utan en strategi mot skadlig och riskfylld alkoholkonsumtion. Man är mycket noga med att betona att strategin inte berör alkoholbruk som sådant utan alkoholmissbruk och dess skadeverkningar. Respekten för de olika medlemsländernas dryckesvanor och dryckeskulturer betonas också.
Några delar som är bra i strategin är exempelvis att den erkänner att det finns gränsöverskridande konsekvenser av alkoholpolitiken och de problem som alkoholen skapar för unga människor. Den har också fokus på rattonykterhet, med bland annat förslag på slumpmässiga alkoholkontroller längs vägarna och lägre högsta tillåtna promillehalt.
Strategin ger dock tydliga tecken på att vara framtagen i nära samverkan med alkoholproducenterna och det finns inga förslag och skrivningar som närmar sig den svenska totalkonsumtionsmodellen. Det finns alltså all anledning för alla parter att vara fortsatt mycket kritisk till EU: s alkoholpolitik och fortsätta att arbeta med kraft för en restriktiv alkoholpolitik i Sverige och EU.
Harold Holder, en av världens mest kända alkoholforskare, är en av dem som är mycket kritiskt till EU-kommissionens alkoholstrategi. Han anser att de mest effektiva åtgärderna inte finns med. Harold Holder, som bland annat var med och utredde konsekvenserna av en EU-anpassad alkoholpolitik inför det svenska EU-medlemskapet, anser att der är tydligt att alkoholindustrins lobbyister har haft stark påverkan sedan utkastet presenterades i höstas och till dess kommissionen antog den slutgiltiga strategin.
Han påpekar bland annat att fokus har flyttats från alkoholens skador på individnivå och i hela samhället, till att bara omfatta de skador som alkoholen orsakar på arbetsplatserna. Den slutliga texten i strategin lyfter också fram den måttliga konsumtionen som något positivt. De mest effektiva åtgärderna, som minskad tillgänglighet, högre skatt, pris och marknadsföring av alkohol ignoreras av kommissionen.
EU har en stor påverkan på den svenska alkoholpolitiken och vi vet alla hur negativ den har varit sedan EU-inträdet 1995. En fråga som särskilt har påverkat tillgängligheten och alkoholkonsumtionen i Sverige är införselkvoterna.
Jag vill därför avslutningsvis beröra den frågan. Nu under Folknykterhetens dag och vecka så uppmärksammas införselkvoterna. Mängden alkohol man får föra in för privat bruk från ett annat EU-land är 110 l öl, 90 l vin, 20 l starkvin och 10 l sprit. Denna införsel har bidragit till den konsumtionsökning av alkohol som Sverige haft de senaste tio åren. Nuvarande införselkvoter är absurda och inte ses som något annat än uppmuntran till smuggling och svartförsäljning.
Ett rimligt krav att ställa gentemot EU är att varje nation ska få rätt att fastställa sina införselkvoter i form av absoluta gränser som har en relevans till egen konsumtion.
Nuvarande höga alkoholkonsumtion för med sig en rad negativa konsekvenser för individ och samhälle. I Sverige finns nu mer än 200 000 barn som växer upp med missbrukande föräldrar, åtta av tio våldsbrott är alkoholrelaterade och var tredje död bilförare hade alkohol i blodet.
En minister vars uppgift det är att värna folkhälsan måste med kraft kämpa för att stoppa inflödet av billig alkohol som driver upp konsumtionen och därmed försämrar folkhälsan.
Regeringen måste agera i EU, så att Sverige får införa lägre och definitiva införselkvoter. Vid EU-inträdet gällde en gräns på 21 l, 1 l sprit, 5 l vin och 15 l öl, för privatpersoner vid utlandsresor. Den nivån var betydligt sundare än dagens 230 l.
IOGT-NTO, tillsammans med en rad andra ideella organisationer i Sverige och Europa, försöker nu få EU att vidareutveckla alkoholstrategin och förändra införselkvoterna.
Detta är nödvändigt för en fortsatt förbättrad folkhälsa och en minskad alkoholkonsumtion. Vi i nykterhetsrörelsen har stora skäl att fortsätta uppmärksamma Folknykterhetens dag.
Tack!