Hyresgästföreningens stämma i Trollhättan!

Egon-Frid

Hyresgästföreningen har sin förbundsstämma i Trollhättan 17 – 19 juli. Det är på ”hemmaplan” då det är inom min region Bohus/Älvsborg-Skaraborg. För 2 år sedan lämnade jag förbundsstyrelsen efter 4 spännade år. Jag lämnade också regionstyrelsen efter 6 spännande år där. För att vara förtroendevald i förbunds- eller regionstyrelse för Hyresgästföreningen anser jag att man ska bo i hyresrätt, för att trovärdigt representera medlemmarna. Efter min flytt från Skövde till Vara så bytte jag upplåtelseform. Därför tackade jag för mig men är naturligtvis fortfarande medlem. Kul att hälsa på på årets stämma och träffa gamla vänner från Hyresgästföreningen.

Klart att banker ska hantera kontanter!

image
Ulla vill ge barnbarnen varsin hundralapp i ett kuvert när de får sommarlov. Mustafa har hand om kioskkassan efter innebandyturneringen. Mia säljer jordgubbar på en rastplats längs E45:an. Det är fortfarande mycket kontanter i omlopp i samhället och det kommer det att vara inom överskådlig tid. Därför är det viktigt att bankerna tar sitt samhällsansvar i att ta emot och lämna ut pengar, växla valutor och ha bankomater, särskilt på landsbygden och i mindre orter. Det behövs även om ny teknologi har gett nya sätt att hantera betalningar. Bankernas betaltjänster via nätet och möjligheterna att betala snart sagt överallt med betalkort har ersatt en stor del av samhällets kontanthantering. Det kräver till exempel mobiltäckning och bredband, vilket inte alltid fungerar på landsbygden Men det finns ändå ett behov av att hantera kontanter. Det har PRO uppmärksammat i sin kampanj ” Kontanter behövs- kontanter för ett fungerande samhälle”.  

Vi i Vänsterpartiet har i en motion föreslagit att föreslagit att Västra Götalandsregionen ska bevaka och påverka utvecklingen av bankernas kontanthantering, främst på landsbygden. Västra Götalandsregionen är en viktig samhällsaktör och frågan om stängda eller kontantfria banker och nedmonterade bankomater är en fråga som berör och upprör många av våra invånare. Det är en fråga om landsbygdens utveckling och faller därmed inom ramen för regionutvecklingsuppdraget i Västra Götaland. Det har också visat sig att behovet av kontanthantering ökar i små orter som tagit emot många asylsökande. Småföretag och föreningar hanterar kontanter och behöver ha möjlighet att hantera dagskassor, växla pengar osv.

Vänsterpartiet värnar en levande landsbygd och vi vill att Västra Götalandsregionen tillsammans med kommunerna och länsstyrelsen tar ett ansvar för att både bevaka frågan och samarbeta med bankerna om kontanthanteringen.

En Närsjukvård med människan och behoven som ledstjärna!

Lejonbacken, omsorg, äldre, vårdare, boende, personal, brukare, omtanke, medmänniska

Vänsterpartiets hälso- och sjukvårdspolitik bygger på solidaritet, på en omfördelning från de som har till de som inte har! Behoven av omfördelning är stor när ohälsan drabbar människor i utsatta livssituationer både oftare och hårdare. Vården måste i större utsträckning prioritera människor med de stora behoven.

Detta grundläggande synsätt på människan och patienter omkullkastas när marknadskrafter och vårdval styr mot efterfrågan istället för behov!
Den vård människor behöver ofta ska ges nära. De mest utsatta, äldre eller psykiskt sjuka patienter har svårast att förflytta sig eller välja vårdgivare. De behöver få sin vård nära. Primärvården har huvudansvaret i att vara den hjälpen. Naturligtvis tillsammans med andra myndigheter som bör vara delaktiga i större utsträckning som Försäkringskassan och Arbetsförmedling.
Jag och Vänsterpartiet ställer upp på alla vackra ord i dagens debatt om den nära vårdens viktiga roll. Vi har jobbat med att utveckla detta sedan regionen bildades, den blågröna majoriteten har försämrat möjligheten att genomföra en bra närsjukvård genom nedläggningar av vårdcentraler och sparbeting på de mindre sjukhusen, Mariestads sjukhus till exempel. Verkligheten ser inte så bra ut som framhålls här när Skaraborgsmodellen nämns i debatten från majoritetens företrädare. Det finns stora luckor i samarbetet och vårdansvaret för människor med stora vårdbehov, socialt utsatta människor, personer med beroendeproblem, äldre och multisjuka personer. Vi är långt ifrån visionen om patientansvariga läkare och en primärvård med områdesansvar för sina invånare med behov av sjukvård. Här har vi ett stort gemensamt arbete att göra!
Invånarna ska erbjudas en sammanhållen vård oavsett vårdnivåer eller vårdgivare.
Närsjukvården ska bedrivas i egen/offentlig regi för bästa samarbete.
Primärvården ska ha ett tydligt ansvar för att hålla ihop vården för sjuka äldre och de med psykisk ohälsa.
Vi behöver ett system med kontaktsjuksköterskor, som likt de gamla disktriktsjuksköterskorna, hjälper de mest sjuka äldre och psykiskt sjuka personer att hitta rätt till sin rätt till vård.

Egon Frid (V)

Permanentning av barnskyddsteamets verksamhet

image                                                                                                       Regionfullmäktige uppdrog i september 2012 åt regionstyrelsen att utreda förutsättningarna för ett barnskyddsteam i Västra Götalandsregionen efter att en motion bifallits. I samråd med Västra Götalandsregionens sektorsråd för pediatrik bildades en arbetsgrupp med barnläkarrepresentanter från öppen och sluten barnsjukvård samt representation från kompetenscentrum om våld i nära relationer (VKV), som tillsammans med regionkansliets hälso- och sjukvårdsavdelning genomförde utredningen. Regiondirektören gav Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset uppdraget att starta och genomföra projektet. Västra Götalandsregionens Barnskyddsteam är ett tvåårigt projekt och pågår till och med 2016-12-31.

VGR Barnskyddsteam föreläser kostnadsfritt för hälso- och sjukvårdsenheter i Västra Götalandsregionen inom området Barn som far illa, riskerar att fara illa eller misstänks fara illa samt ger konsultation och rådgivning i ärenden som rör barn som far illa till medarbetare vid hälso- och sjukvårdsenheter inom Västra Götaland, både offentliga och privata.

Teamets övergripande mål är att Inom hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen förbättra arbetet med och öka kunskapen om barn som far illa, riskerar att fara illa eller misstänks fara illa samt öka medvetenheten om utsatta barn i Västra Götalandsregionen.

Verksamheten har bara anslag fram till årsskiftet och vi ser det som angeläget att nu permanenta verksamheten samt också utreda om det bör etableras fler team mer lokalt med barnskyddsteamet som kunskapscentrum.

Vänsterpartiet yrkar:

Att permanenta barnskyddsteamets verksamhet
Att utreda om det bör etableras fler team mer lokalt på olika ställen i regionen med barnskyddsteamet som kunskapscentrum.

Vänsterpartiet Västra Götaland

Carina Örgård.              Eva Olofsson

Annette Ternstedt       Lars Engen

Jessica Wetterling

Inlägg i kollektivtrafikdebatten på RF 13 juni

image
Vi måste satsa på kollektivtrafiken för att vi behöver bli fler som kan välja att åka kollektivt. Det är en ödesfråga för miljön och vår strävan till en effektiv energiomställning. Det är en ödesfråga för landsbygden och för möjlighet att resa och arbetspendla i hela regionen! Det är en ödesfråga för en verklig jämställdhet, en verklig jämlikhet och en verklig tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar.
Kollektivtrafiken måste bli valbar både för oss som bor i våra städer så vi kan välja buss, tåg eller spårvagn och att det finns kollektivtrafik på mindre orter och på landsbygden i hela regionen!
Utvecklingen av kollektivtrafiken har stor betydelse ur många perspektiv! Ett hållbart transportsystem, energiomställning, trafiksäkerhet, folkhälsa, jämställdhet, jämlikhet och verklig tillgänglighet. Kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för alla och det förutsätter att biljettpriserna är låga!
Kollektivtrafiknämnden har konstaterat att det inte längre går att fortsätta höja priserna med 5 % och samtidigt öka antalet resenärer.
Vi i vänsterpartiet har med en dåres envishet sagt det i många gånger och i flera år och vi är mycket glada för att nämnden och majoriteten i RF kommer att ge oss rätt. Dock saknas den långsiktiga finansieringen i majoritetens budget för fortsatta lägre prishöjningar men hoppas att vi får stöd för våra förslag även kommande år.
Det är bara vi i Vänsterpartiet som står för en långsiktig finansiering finansiering av lägre biljettpriser i kollektivtrafiken. Hållbara satsningar kräver mod att avsätta pengar!
Vänsterpartiet föreslår att regionen runt-kortet sänks till 1 400 kronor per månad. En sänkning med 365 kr! Majoriteten har gjort stor sak av en sänkning på 70 kr, okej det är bättre än en höjning men Miljöpartiet, originalet är alltid bättre än en dålig cover!
Vänsterpartiet tillför Kollektivtrafiknämnden pengar i vår budget de kommande 3 åren, långsiktighet för låga taxor, ungdomsrabatt och ett utökad resande.
Avslutningsvis kan nämnas att Vänsterpartiet har samma investeringsbudget som de blågröna och (S) har vad gäller investeringar i regionala järnvägar. Investeringar som måste göras i våra regionala järnvägar!

Egon Frid (V)

Motion om att påverka bankernas kontanthantering

image

Vi föreslår att Västra Götalandsregionen tar ansvar för att genom regionutvecklingsnämnden bevaka och påverka utvecklingen av bankernas kontanthantering i regionen, främst på landsbygden.
Ny teknologi har gett nya sätt att hantera betalningar. Bankernas betaltjänster via nätet och möjligheterna att betala snart sagt överallt med betalkort har ersatt en stor del av samhällets kontanthantering. Det kräver i sin tur infrastruktur i form av mobiltäckning och bredband.
Vi har nyligen introducerat nya sedlar i Sverige och vi kommer även framöver att fortsätta hantera kontanter i samhället, och då måste det finnas en infrastruktur som stöder det. Alla privatpersoner kan eller vill inte hantera betaltjänster. Det kan vara de som är äldre. PRO har en namninsamling på temat ” Kontanter behövs – kontanter för ett fungerande samhälle ” och hänvisar både till behoven för föreningarna och för varje medlem. Det har också visat sig att behovet av kontanthantering ökar i små orter som tagit emot många asylsökande. Småföretag och föreningar hanterar kontanter och behöver ha möjlighet att hantera dagskassor, växla pengar osv. En förening som arrangerar lottförsäljning eller bingo behöver ha tillgång till kontanthantering, utan att det kräver stor tidsåtgång eller kostnad. Det är idag inte självklart att det finns banker i varje ort som löser det. Det kan vara långt till en bank som tar emot, och mtovilligt tar de emot mot höga avgifter. Det kan göra att pengar återgår till att hanteras via ”madrassen” i bildlig mening, med de risker som det skulle innebära. Vi börjar också få långt mellan bankomaterna på en del håll. Det är en landsbygdsfråga och det är en fråga om att vi vill ha en levande landsbygd.
Länsstyrelserna i Sverige sammanställer årligen hur kontanthanteringen fungerar i länet. I sammanställningen för 2015 säger länsstyrelsen i Västra Götaland att det finns problem med kontanthantering främst i norra Bohuslän och Dalsland, i Göteborgs södra skärgård samt i norra Västergötland och att behoven snabbt kan förändras. De ger även i rapporten exempel på både hur problem kan uppstå och lösas, hämtade från Töreboda, Håverud och Hedekas. (Länsstyrelserna; ”Bevakning av grundläggande betaltjänster 2015” s 102-105)
Vi är medvetna om att det är staten, via länsstyrelserna, som äger frågan om att bevaka kontanthanteringen på samhällsnivå, och att det är marknaden som ska lösa frågorna i normalfallet. I Region Värmland har dock regionen genom ett fullmäktigebeslut tagit på sig ansvaret driva frågan om kontanter på fler banker. Västra Götalandsregionen är en viktig samhällsaktör och frågan om stängda eller kontantfria banker eller nedmonterade bankomater är en fråga som berör och upprör många av våra invånare. Det är en fråga om landsbygdens utveckling och faller därmed inom ramen för regionutvecklingsuppdraget i Västra Götaland.
Vi yrkar därför att
• Regionutvecklingsnämnden får i uppdrag att värna kontanthanteringen på landsbygden och vara en aktiv samarbetspartner till länsstyrelsen i att bevaka och påverka frågan.

Vänsterpartiet Västra Götand
Egon Frid (V) m fl

Åtgärder behövs för ökat resande!

Revidering av regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020
Arbetet med revidering av det regionala trafikförsörjningsprogrammet 2017-2020 har skett efter ett brett remissförfarande. Det är övergripande positiva synpunkter som inkommit om programmet. Vissa justeringar har också gjorts efter de synpunkter som kommit fram. Dock anser vi att det saknas tydlighet när det gäller behovet av utbyggd infrastruktur, framkomlighet för regiontågen och närtrafiken. Vi oroas, precis som DKR GR och Västtrafik m fl, över utmaningarna som den kommande byggperioden i Göteborg står inför. Dessa utmaningar behöver lyftas fram och större vikt måste läggas vid lösningar för att förbättra framkomligheten. Det är också viktigt att lyfta vilka möjligheter som nu finns att påverka resebeteenden. Vi noterar också avsaknad av resonemang och lösningar kring framkomligheten i Västtrafiks rapport kring resandemål i trafikförsörjningen.
Vi hade velat se ett betydligt tydligare initiativ kring och markering av behovet av investeringar i banor och underhåll för tågen. Det behövs rejäla krafttag och fler insatser för ökad framkomlighet för såväl spårvagnar som bussar i Göteborgsområdet. Vi utgår från att kollektivtrafiknämnden i sitt framtida arbete och under trafikförsörjningsprogram 2017-2020 kommer att prioritera framkomlighet och aktivt arbetar för förbättringar på ovan beskrivna problemområden.

Lena Malm (S)
Andre vice ordförande
Kollektivtrafiknämnden
Egon Frid (V)
Gruppledare
Kollektivtrrafiknämnden

Svar till miljöpartisterna Ulrika Frick, Birgitta Losman och Göran Larsson i NLT 27 maj!

egon-frid_140903

Både vi och miljöpartiet vill följa den regionala trafikförsörjningsplan som i sig innebär en utveckling av kollektivtrafiken. Det är vi överens om, liksom investeringarna i de regionala järnvägarna och det är bra. Där finns tex målet om fördubbling av antalet resenärer till 2025. Vi tar resandeutvecklingen på allvar, men det gör inte den moderatledda ledningen inklusive Miljöpartiet. Det senaste året ser vi hur vi inte längre ökar antalet resenärer, och vår uppfattning är att det är de relativt höga höjningarna av biljettpriserna som förklarar att inte fler reser. Att höja med 5% årligen,  när löneutvecklingen i samhället är cirka 3% per år, gör  att biljetterna uppfattas bli  alltför dyra, även med utbyggd trafik. När dessutom kostnaderna för att äga, köra och tanka en bil haft en relativt låg prisutveckling, så måste vi göra något för att få fler att välja kollektivtrafik.  Vi vill alltså börja med att sänka priset på Regionen runt-kortet ordentligt med 365 kronor i månaden, till 1400 kronor och begränsa höjningen av övriga biljettpriser till 2,5%.
Miljöpartisterna vill också veta varifrån vi fått uppgiften om att de vill höja priserna med 5%. Det har vi hämtat ur den blågröna ledningens budgetförslag för 2017 där de i punkt 11 föreslår att ”Kollektivtrafiknämnden får i uppdrag att justera taxorna inom kollektivtrafiken med i genomsnitt max 5 procent för 2017.”
Vi tror egentligen att Miljöpartiet vill värna miljön och förstår sambandet mellan kollektivtrafikens resandeutveckling och vårt gemensamma miljömål om en fossiloberoende region 2030. Men de sitter i en moderatledda ledning, där de blå partierna inte lyssnar på dem.

Egon Frid (v) ledamot i kollektivtrafiknämnden

Marie Lindén (v) ledamot i Västtrafiks styrelse

Riktlinjer för bostadsförsörjning för Vara kommun 2016 – 2020

Remissvar angående Samrådsförslag Riktlinjer för bostadsförsörjning för Vara kommun 2016 – 2020 från Vänsterpartiet i Vara.

Inledningsvis vill vi framföra att förslaget till bostadsförsörjningsprogrammet är i stort sett bra och ändamålsenligt skrivet och framtaget.

De avgörande faktorerna för ett ökat byggande av hyreslägenheter i kommunen är bra framförhållning av detaljplaner, markanvisningsavtal och exploateringsavtal. En aktiv upphandling av byggnationen hos byggherrar och en kommunal finansiering av byggnationen där kommunens bolag Vara Bostäder AB är ansvariga för byggandet.

Vill här framföra några förslag till förändringar och synpunkter angående förslag till programmet.

Kommunen ska ha ett bostadsförsörjningsprogram och det ska gälla för 4 år och revideras var fjärde år. Föreslår att programmet ska gälla för 2017 – 2020 då programmet fastställs i höst och kommer därmed ha lite bäring för 2016 som program för försörjning av bostäder.

Dialog behövs inom olika delregioner om bostadsförsörjningen. Arbetsmarknadsregionen är en del men angränsande kommuner är en annan del. Föreslår att angränsande kommuner bör finnas med att ha dialog med. Då tillkommer Herrljunga, Grästorp, Skara och Falköping utöver Essunga, Lidköping och Götene som redan finns med i vår arbetsmarknadsregion.

Förklaring av begreppet T-samhälle (Tjänstesamhället?). T-samhälle är ingen allmänt känt begrepp och behöver skrivas ut/förklaras.

Vara kommuns vision, mål och policy för planering och bostadsbyggande ger stöd för att skruva upp tempot rejält för att nå 60 nya lägenheter per år. Handlingsplanen anger i punkt 3 att det är genom samverkan med Vara Bostäder AB som kommunen kan påverka produktionen av lägenheter. Från att byggt 11 lägenheter i kommunen per år de senaste 4 åren så krävs stora satsningar på byggandet av hyresrätter. Denna stora ökning måste vi förväntas klara av genom kommunens bostadsbolag. Finansieringsfrågan föreslås lösas genom en upplåning av Vara Bostäder AB direkt hos banker och låneinstitut.

Varas struktur på bostadsbeståndet är omvänt mot vad många kommuner har då äganderätten utgör 73 %. Detta talar också för att vi måste bygga hyresrätter i stor/större omfattning i kommunen.

Vara i regionen, här är vi beroende av vad kommunerna gör i regionen och boendefrågan är regional men det finns ingen regional bostadsförsörjning eller bostadsplanering. Vi kan bara ha en bra dialog inom vår delregion men vi måste själva ta ansvar för vår planering och vårt byggande i vår kommun annars säger vi till våra invånare att bosätt er i grannkommunerna.

Behov och efterfrågan är stor när det gäller bostadsbyggande och hyreslägenheter av enskilda individer och olika grupper med särskilt stora behov av en bostad. Dessa grupper behöver hjälp med att komma in på bostadsmarknaden. Det förslag som finns om att i markanvisningsavtalen skriva in att 20 % av lägenheterna i flerbostadshus ska vara reserverade för inkluderingsboenden är mycket bra. Inkluderingsboenden som begrepp behöver inte vara svårare att förstå än att det är ett stöd för de som är exkluderade i samhället och på bostadsmarknaden idag.

Dock är andra stycket under Ungdomar beskrivande av en situation som var 2015 och gruppen ensamkommande flyktingbarns behov borde generaliseras mera ihop med övriga nyanländas behov av bostäder i Vara kommun. Behovet av särskilda boendeformer för äldre beräknas att öka i kommunen och vi bör planera för en utbyggnad av dessa platser. Seniorbostäder och trygghetsboende är andra boendeformer för äldre som kommunen behöver satsa på och bygga genom Vara Bostäder.

Hemlösa är ingen homogen grupp med det som förenar dem är att de saknar ett eget hem. Att avhjälpa hemlöshet sker bäst genom att bygga fler hyreslägenheter. Studier visar att det främsta problemet för de som är hemlösa är att de saknar en bostad, 40 % beräknas det vara. Övriga 60 % beräknas behöva någon form av stöd för att klara av ett eget boende. För de som står i närheten av bostadsmarknaden kan den kommunala hyresgarantin vara en möjlighet. För de som står långt från bostadsmarknaden så krävs sociala insatser som t ex boendestöd och inkluderingsboenden. I flera kommuner finns det bosamordnare som hjälper hyresgäst och hyresvärd vid olika typer av problem. En sådan funktion bör kunna inrättas i kommunen eller hos Vara Bostäder AB.

Kooperativ hyresrätt är ingen stor del av bostadsmarknaden och så inte heller i Vara. Känns därför som avsnittet om kooperativ hyresrätt har ett oproportionerligt stort utrymme i programmet. Bostadsrätten är vanligtvis mer förekommande som ett alternativ till villor och egna hem och programmet utvecklas med vilka planer HSB och Riksbyggen har för Vara kommun.

Däremot har stycket om Markanvisning och exploateringsavtal en oproportionerlig liten plats i programmet. Markanvisning och exploateringsavtal är kopplade till arbetet med detaljplaner. Hur aktiv kommunen är avseende dessa planer och avtal är avgörande för bostadsbyggandet och därför borde detta stycke utvecklas vidare då dessa faktorer är en viktiga för bostadsförsörjningen.

Vara kommun är unikt, tillsammans med t ex Falköping, i att ha en större andel av befolkningen utanför centralorten än i centralorten.

Bostadsförsörjningsprogrammet borde ha en del som belyser möjligheterna att bo på landsbygden, att bygga i bysamhällena och hur kommunen tillsammans med bostadsbolaget kan köpa och förvalta upp gårdar på landet och hyra ut dem till familjer och andra typer av boende som vill bo så och dessutom vara lite mer självförsörjande. Kollektivtrafiken är en brist för att bosätta sig utan för tätorterna men med klok planering och bra Närtrafik så borde ändå vara goda möjligheter för att värna landsbygden och boendet där.

Planerad bostadsbyggnation ligger på möjliga 380 lägenheter i kommunen. Problemet är att kommunen ligger efter med detaljplanearbetet för områden för lägenhetsbyggandet. Detta arbete måste påskyndas och mer planer arbetas fram. Här måste kommunen ligga i framkant då det tar tid från plan till byggande av naturliga skäl.

En fråga som bör beaktas i bostadsförsörjningsprogrammet är parkeringsfrågan. Kommunens parkeringspolicy anger krav på boendeparkering. Boendeparkering får anordnas i undantagsfall på lokalgator under förutsättning att parkeringstillstånd inhämtas från tekniska förvaltningen, kan inte detta lösas inom rimligt avstånd till bostaden ska parkeringsanläggningar, främst garage på kvartersmark anordnas. Utifrån Varas struktur och relativt goda tillgång på mark och parkeringar så bör denna fråga bedömas liberalt samt att parkeringsnormen vid byggande av lägenheter sätts så lågt som möjligt och gärna runt 0,75. I riktlinjerna för bostadsförsörjning (2016)2017-2020 så lyfts fram att vi ska bygga där det finns kommunikationer och service. Vilket är helt rätt i sig, men vi ska också bygga för att få bättre kommunikationer. Ökad byggnation ger större underlag till kollektivtrafiken och servicen. Vi ska bygga till största delen i Vara tätort/småstad men det är viktigt att vi möjliggör byggnation i hela kommunen och är positiva till det. Den decentraliserade kommunen Vara bör ha en decentraliserad syn på bostadsplanering och bostadsförsörjning.

Ps! Kartorna i programmet är informativa och bra.

Egon Frid gruppledare (V) i Vara

Grönblå satsning på kollektivtrafik blir bara en tummetott!

Miljöpartisterna i den blågröna ledningen i Västra Götalandsregionen slår sig för bröstet för sina kollektivtrafiksatsningar i SLA. De sänker visserligen priset på Regionenruntkortet nästa år, som vi föreslog redan ifjol, men de gör det med ynka 70 kronor i månaden. Vänsterpartiet föreslår en sänkning med 365 kronor i månaden; från dagens 1765 kronor till 1400 kronor. Det gör skillnad och får fler att välja kollektivtrafik. Vi föreslår också att andra biljettpriser höjs med 2,5 %, inte 5% som Miljöpartiet vill. 5% är så högt att vi tappar resenärer och fler väljer egen bil då bränslepriserna har en mycket lägre prisutveckling. Det leder i sin tur till att vi inte når våra klimatmål, vilket inte tycks bekymra Miljöpartiet. Vi vill dessutom ha tillbaka den ungdomsrabatt för 20-25 åringar som de blågröna tagit bort. Investeringar i regionala järnvägar är vi överens om.

Vi har självklart finansierat kollektivtrafiksatsningarna i vårt budgetförslag för 2017. Vi föreslår höjd skatt med 10 öre, för solidarisk fördelning av ökade behov inom kollektivtrafiken och hälso- och sjukvården.

Egon Frid (v) ledamot i kollektivtrafiknämnden

Marie Lindén (v) ledamot i Västtrafiks styrelse